A while ago I set about to make something from 10 threads of plötulopi (I know, it sounds rediculous, doesn't it?) but I got tired of it an frogged pretty quickly. As a result I had a massive ball of yarn that didn't seem to do any good, and the plötulopi is way too fragile to split up back into 10 small balls. So the yarn just lay there, looking sad.But then I found this owl pattern and at some point I bought 10 mm needles, and so why not split the yarn into two at least and then use it for an owl?! So I did! It was a pretty quick project, although working with 10 mm needles was pretty annoying. They're just too big for my hands, I'm used to 4-7mm needles (and right after the owl, I set out to knit with 3-3.5mm needles, imagine how weird that felt!).
But the owl got super-cute! I added wings so that it would look like a proper owl, and then put the photos on Facebook - and within minutes Leffe was sold to a friend.
He is really fluffy and squeezy, and now that he's been on my couch for a few weeks I'm starting to think I really should have one myself. Perhaps a smaller one though.
För ett tag sen försökte jag göra ett projekt med 10-dubbel plötulopi (jag vet, det låter jättelöjligt så här i efterhand) men tröttnade rätt snabbt och rev upp det. Som ett resultat hade jag ett helt enormt garnnystan som inte verkade ha nån funktion, och eftersom plötulopi är så skört hade det inte gått att dela upp det i mindre nystan heller. Så garnet bara låg där och såg sorgligt ut.Men så hittade jag det här ugglemönstret och vid nåt tillfälle köpte jag 10mm-stickor, och varför inte åtminstone dela upp garnet i två (5-dubbelt) och göra en uggla av det?! Så det gjorde jag! Det var ett rätt snabbt projekt, även om 10mm-stickor är ett rätt jobbigt arbete. De är helt enkelt för stora för mina händer, jag är van vid 4-7mm-stickor (och direkt efter ugglan satte jag igång med att sticka med 3-3.5mm-stickor, så gissa hur knepigt det kändes!).
Ugglan blev i alla fall supergullig! Jag la till vingar så att den skulle se mer ut som en riktig uggla, och sen la jag upp bilder på Facebook - och inom någon minut var Leffe såld till en kompis.
Han är verkligen fluffig och kramgo, och nu när han suttit på min soffa några veckor börjar jag fundera över om jag inte borde ha en själv. Kanske lite mindre dock.
